De flesta som fotograferar porträttbilder har någon gång varit med om ett irriterande direkt solljus på modellen. Ett ljus som är väldigt ojämnt och inte direkt något att hänga i granen. I de flesta fallen använder vi vår reflexskärm, antingen den silvriga eller den vita sidan. Modellen blir då ganska rejält bländad och hon/han får oftast svårt att hålla ögonen öppna.
Som ni ser på den översta bilden så är det direkt solljus som modellen får ta. Ljuset blir då ojämnt och på en sidan av ansiktet blir det riktigt ljust, medan den andra sidan drabbas av en rejäl skugga (nedersta bilden så att säga). Det är just i de här fallen som den transparenta sidan fungerar som bäst.
Den transparenta reflexskärmen/sidan placerar man då mellan ljuskällan (som i detta fall är solen) och motivet (modellen). Plötsligt har vi fått ett betydligt mjukare ljus. Dessutom har det blivit lättare för modellen att hålla ögonen lite mer öppna.
Den transparenta sidan ger alltså ett mjukare solljus och jag tror att den kan komma att uppskattas rejält när fler har börjat använda den. Jag kan själv erkänna att jag för bara en månad sedan aldrig hade tänkt på detta – men tro mig, den transparenta sidan är otroligt bra i många lägen!
Av: Rebecka Gamboa